Svenskar betalar några av världens högsta skatter, och 27% av all vår skatt går till vård och omsorg. Det är den klart största skatteutgiften. Men trots höga skatter tvingas många svenskar köa alldeles för länge för att få tillgång till vården man har rätt till.
Tänk om vi skulle kunna ändra på det – tänk om vi med teknikens hjälp drastiskt kan öka tillgängligheten och kvaliteten på vården över hela landet samtidigt som vi sänker kostnaderna?
I den här essän utforskar jag hur digitaliseringen och teknikinnovationer som redan existerar skulle kunna användas för att möjliggöra en helt ny vårdmodell i framtiden.
Tänk dig att du är ute och går hemma längs Drottninggatan mitt i glesbygdsorten Arjeplog, Norrbottens län. Året är 2035. Det är högsommar och svetten rinner. Du passerar Coop-affärens parkering, byns enda samlingspunkt nu för tiden. Några rader av bilar bort ser du Anita, din gamla kollega. Hon står med huvudet under bakluckan och packar in sina matkassar i bilen. Du höjer vänsterarmen för att hälsa på henne och ropa.
Mitt i rörelsen känner du hur det hugger till i bröstet. Det gör ont, och börjar stråla i armen. En konstig värme flammar upp längs innersidan av vänsterarmen.
Din smarta klocka börjar pipa direkt och varnar. Hjärtslagsmätar-appen har märkt att din puls är oregelbunden. Displayen säger det det din magkänsla redan gissat: du håller på att få en hjärtinfarkt. Nu spelar minuterna roll. Du måste få vård snabbt.
Men det finns inga ambulanser kvar här ute i glesbygden. Istället har din smarta klocka automatiskt skickat ut ett anrop till alla aktiva bilförare i närheten som signat upp sig som frivilliga vårdförare. ”Frivilliga vårdförare” är ett nytt system som lanserades 2025, och fungerar lite som att vara frivillig brandman, fast för privatbilister i glesbygden som kan tänka sig att köra folk till vården. Landstinget pröjsar dem i efterhand.
Alla deras mobiler har nu börjat blinka, och en notis förklarar att det finns en person med hjärtinfarkt på Drottninggatan i Arjeplog i behov av omedelbar vårdhämtning. En av förarna, Lisa, svarar i appen inom några sekunder och kör direkt mot din plats. Lisa är framme på mindre än en minut eftersom hon bara strosade i blomsteraffären ett stenkast bort när hon fick notisen.
Hon hjälper dig in i baksätet på bilen. Nu ska du till en läkare. Sedan länge finns inga vårdcentraler kvar här ute på glesbygden. Närmsta sjukhus ligger i Boden, men det är ju 2 timmar och 43 minuters bilresa bort. Den långa bilresan kommer ditt hjärta inte klara.
För fem år sedan hade din livsresa tagit slut här. Men som tur är har det hänt saker sedan dess.
Tack vare den snabba utvecklingen inom medicin, IT och en stark digitaliseringsagenda från flera regeringar, finns numera så kallade ”Distansvårdsalar”, eller DVS:er, uppbyggda i nästan alla mindre kommuner. Där får man läkarhjälp på distans.
Arjeplog har en distansvårdsal. Det har grannbyarna Hemavan, Sorsele, Jokkmokk och Arvidsjaur också fått de senaste åren – för de kostar inte så mycket att bygga och är mycket billigare än att bygga vårdcentraler. Den frivilliga vårdföraren Lisa kör dig direkt till Arjeplogs DVS som ligger två minuter bort i en lokal som förr var en godisbutik, i bottenplanet på ett hyreshus.
Din smarta klocka blippas vid porten på markplan. Displayen välkomnar dig med namn, porten öppnas och du stegar in i rummet som en gång var en godisbutik – men nu är en tom vit operationssal. Det finns en grön brits mitt i rummet omgiven av robotarmar, kameror, några TV-skärmar i taket och på väggarna. Men inga människor syns till.
Nu börjar det göra rejält ont i hjärtat. Din smärta har bara blivit värre sedan du satte dig i bilen från Drottninggatan för fem minuter sedan. Du lägger dig på britsen som är utrustad med elektroder, och hinner knappt placera huvudet på kudden förrän du hör en röst högt i salens högtalare:
– Hello, my name is Dr. Praveen Bhatt and I’m going to help you today.
DVS-rummets TV-skärmar lyser upp. De visar ett stillbildsporträttfoto på en man i 40-årsåldern med indiskt utseende i läkarrock. Han sitter i New Dehli, och ska tydligen operera din hjärtinfarkt.
Hur kom den indiska doktorn till TV-skärmen i Arjeplog?
När du gick in i distansvårdsalen nyss blippades din smarta klocka för att öppna dörren. Samtidigt laddade klockan upp alla dina hälsodata och symptom i molnet. När du lade dig ner på britsen användes elektroderna som är insydda i britsen för att mäta dina hälsovärden på fler ställen än klockan når.
I molnet jämförde sedan ett AI-verktyg dina hälsodata från klockan och britsens elektroder mot alla historiska diagnoser som ställts av läkare globalt för att hitta en matchning. Tack vare att 5G-täckning nu finns över hela landet gick sökprocessen snabbt.
På bara några millisekunder drog AI-verktyget slutsatsen att du enligt 99,9924% sannolikhet har diagnosen pågående hjärtinfarkt. Nu började nästa steg, vårdupphandlingen, som bara tog några sekunder. Precis som när du i Uber-appen anmäler ditt intresse för att åka taxi, så startades en öppen auktion. Men nu är det inte taxichaufförer som tävlar om att få ditt uppdrag, det var legitimerade läkare utspridda över hela världen som tävlade.
Tack vare framsteg inom Virtual Reality och VR-headset kvittar det nämligen var läkaren befinner sig nu för tiden. Hon eller han kan sitta på andra sidan jorden, och operera dig på distans i realtid genom att styra robot-armarna i din lokala distansvårdsal. Den snabba 5G-nätverksuppkopplingen har gjort att lagget har eliminerats helt.
Precis som när du bokar taxi i Uber sker läkarmatchningen inte helt slumpmässigt, utan med hjälp en algoritm som rankar olika läkare för att hitta rätt. Algoritmens första steg är att se vilka läkare globalt som är tillgängliga och har tid att operera just nu. Sedan ser algoritmen till att läkarna med mest erfarenhet av just din diagnos (hjärtinfarkt) rankas högt i upphandlingen.
Varje läkare rankas också i ett individuellt betygssystem med stjärnor som baserar sig på deras tidigare genomförda operationer, precis som med Uber-taxichaufförer. Men istället för att det är ”passagerarna” som betygsätter läkaren, så är det här andra sakkunniga läkare inom samma fält som granskar varandras operationer och betygsätter dem i efterhand.
Därutöver har landstinget i ditt hemlän Norrbotten själv satt gränsen att inte acceptera läkare som har färre än fyra av fem stjärnor i betyg. Vårdens ökade snabbhet ska inte ske på bekostnad av kvaliteten, tycker regionpolitikerna.
På bara några sekunder från det att du öppnade dörren in till distansvårdsalen i Arjeplog har algoritmen genomfört hela sökprocessen. Den är klar nu och har filtrerat fram ett hundratal olika tillgängliga specialistläkare som just nu står tillgängliga någonstans i världen, och alla uppfyller kraven.
Av alla läkare var det Dr. Praveen Bhatt som hade högst historiskt snittbetyg på operationer av hjärtinfarkt, och han vann därför uppdraget. Han har VR-headsetet på sig i New Dehli och sätter genast igång med operationen.
40 minuter senare vaknar du upp från narkosen. Din distansoperation är färdig. Dina kranskärl vidgades genom att läkaren använde ett litet fjärrstyrt tråg som gick in i handledsartären. Du har nu fått plåster och en spruta med smärtstillande.
Du reser dig upp från britsen och tittar på armbandsuret. Det har inte ens gått en timme sedan du kände att det började stråla i armen på parkeringen utanför Coop i Arjeplog. Du är redan färdigopererad. Dr. Bhatt i New Dehli räddade ditt liv i Arjeplog.
Nu går du ut i solen, som fortfarande skiner starkt. I dörren på väg ut från distansvårdsalen möter du en undersköterska som står vid sin bil och lastar papper och handsprit i en städvagn.
Hon ska rengöra britsen inför nästa patient som kan behöva använda distansvårdsalen. Den patienten kan dyka upp om en timme – eller om en vecka. Det vet man inte.
Men distansvårdsalen i Arjeplog står redo.
Det här framtidsscenariot är påhittat. Men all teknik som nämns finns på riktigt i olika mognadsgrad. Att bygga en vårdmodell som den ovan är alltså möjligt redan idag.
Vårdbristen i glesbygden finns på riktigt sedan länge. Blixtsnabb 5G-uppkoppling finns på riktigt, om än inte utbyggt i hela landet än. Distansoperationer finns på riktigt. Redan 2001 genomförde en läkare i franska Strasbourg den första distansoperationen över Atlanten på en 68-årig kvinna i New York.
Plattformsappar med auktioner och poängsystem finns också på riktigt, Uber är ett exempel. Virtual Reality-headset finns på riktigt. Smarta klockor som mäter dina hälsovärden och laddar upp dem till din husläkare finns på riktigt – med Apple Watch kan du ge husläkaren kontinuerlig tillgång till dina hälsovärden. AI-verktyg som kan ställa sjukdomsdiagnoser snabbare och med högre träffsäkerhet än mänskliga läkare finns också på riktigt.
Sänkta kostnader och mer specialiserade läkare
Om bara ett par år, när all de här teknikerna börjar kopplas ihop med varandra lär det ställa om många branscher, inklusive vården. När digitaliseringen effektiviserar vården måste den inte kosta så mycket. Istället för att betala 27% av skatten till vård kanske vi bara skulle behöva betala hälften så mycket. Effektiviseringarna gör att vi kan behålla fler tusenlappar av våra intjänade pengar i fickan varje månad.
Scenariot ovan skulle också leda till mindre spilltid för läkare, som hela tiden kan kopplas ihop med nya patienter, genomföra nya operationer och öva upp sina erfarenheter snabbare än idag.
Precis som hur svenska nyanlända som snabbt kan bli skickliga Uber-chaufförer eftersom de hela tiden får nya körningar, kommer läkarstudenter världen över snabbt kunna få erfarenhet genom att genomföra operationer i utvecklingsländer som idag helt saknar vård. På ödsliga platser kan en nyutexaminerad läkare på distans vara mycket bättre än alternativet: ingen läkare alls.
Snabb specialistvård på landsbygden när arbetsdelningen blir global
Idag har varje svenskt sjukhus sina egna läkare inom en mängd områden. Eftersom de ska behandla så många olika patienters symptom blir det svårt för dem att bli riktigt specialiserade på någon speciell diagnos eller sjukdom. Det är ineffektivt.
Men eftersom en svensk människokropp är anatomiskt beskaffad likadant som en människokropp i Sudan skulle en digitalisering av vården kunna öppna upp för en globaliserad vårdmarknad – där ett högutvecklat land som Sverige skulle kunna fokusera på att utbilda och exportera specialistläkare till resten av världen, medan vi importerar andra, kanske simplare, vårdingrepp från läkare i mindre utvecklade länder.
För läkaren på landsbygden i Sudan betyder det bättre betalt när de kan sälja sina tjänster över nätet i andra länder, och att det lönar sig mer att utbilda sig till läkare där. Samtidigt får Sudans befolkning tillgång till avancerad specialistvård från andra länder, i en omfattning de aldrig haft tidigare.
Teknik slår politik
Ny teknik är oftast bra för samhället på lång sikt men kan skapa konflikter i början, när den slår ut befintliga branscher. När Gutenberg uppfann tryckpressen på 1400-talet blev munkarna i klostren som kopierat böcker för hand arbetslösa. När spinnmaskinen uppfanns av den engelska uppfinnaren James Hargreave på 1700-talet ledde det till protester från de lokala handspinnarna som ansåg att deras framtid var hotad. Några stormade James hus och förstörde hans prototypmaskin ”Spinning Jenny”, men Hargreaves flyttade då bara till en annan stad. Snart fanns ”Jenny” i 20 000 förbättrade exemplar. Idag spinner ingen för hand längre.
Vi kan vänta oss samma konflikter när den svenska vården digitaliseras på riktigt. För att Sverige inte ska hamna efter i framtiden borde vi börja förbereda oss för de konflikterna redan nu.
